Förstår inte..

Jag är så himla trött hela tiden jag fattar inte!
Sover väldigt mycket men är fortfarande helt slut då jag vaknar och har svårt att hålla ögonen öppna.
Vet seriöst inte vad som är fel. Tanken har slagit mig att jag kanske är på väg att bli sjuk..Men känns verkligen inte så. Aja ..

När dom flesta nu är ute på festivalen och dricker och har roligt. Väljer jag att stanna hemma och göra en tidig kväll. Ska jobba hela helgen så får roa mig någon annan helg.
Ska förmodligen åka in till stan en kortare sväng i morgon efter jobbet och kolla läget men blir hem tidigt ska ju jobba.

Sovgott

Wake me up..

So Wake me up when it's all over

When i'm wiser and i'm older

All this time i was finding myself

And i didn't know i was lost..

 

That all I ever think about’s You
When you give me give me those eyes
Baby, is this even real life
Cus You got me breathing breathing sunshine
It’s all the little things that you do
That always get me get me tongue tied
Come on wont you give me a sign
And baby tell me tell me you’re mine
You’re all I even think about you

Sommar..

Denna sommar har jag mig ett jobb! Känns helt underbart! Jag tjänar mina egna pengar jag känner att livet går framåt. Äntligen börjar saker och ting kring jobb lösa sig. Där ett tag trodde jag aldrig att jag skulle få mig ett jobb. Visst jag har inte en heltidsanställning men jag är timanställd. Jag har en anställning vilket jag nog aldrig haft..

Trivs fortfarande så otroligt bra på Leos. Alla arbetskamrater är underbara, Alla gäster som kommer alla söta barn. Arbetsuppgifterna. Helt underbart!

Har även hunnit vara en Vecka i Turkiet Side. Var otroligt härligt att få åka bort och bara släppa allt hemma. Att få njuta av värmen och solen. Blev bjuden av min underbara svärmor och svärfar.
Har haft en underbar vecka med Nils och hans familj. Många nya minnen. <3

Sen har man ju även blivit ett år äldre är nu hela 25 år. Helt sjukt bara fem år kvar till 30.. :/
Livet går för fort haha..

17/6 -2013

Mycket har hänt sedan jag sist skrev här på bloggen.

Börjar väl med det tragiska..
Min Mormor som haft hudcancer väldigt länge fick först goda nyheter att dom hade fått bort allt.
Sen en dag åkte Mormor in på akuten på grund av att hon inte kunde andas..
Efter prover osv. visade det sig att hon har en elakartad tumör i lungan..Och även en massa blodproppar som påverkar hennes andning..
Sen har hon även en massa problem med smärta och uppsvullen arm..Sen hittade dom även nya knölar utan på halsen som också var tumörer men dom opererade bort dom.. 
Men på ca en vecka har det dykt upp ännu mer på halsen/Nyckelbenet.. 
Hennes ena bröst är även det uppsvällt och smärtar och påminner om allt som har med tumörer att göra.. (Skulle inte bli förvånad om hon har bröstcancer också..) Jag har mått så otroligt dåligt över alla dessa besked. Har förlorat så många redan i cancer.
Först var det Farfar. Sen några år senare var det min ÄLSKADE Pappa. Efter det var det Farmors tur att gå bort Visserligen var det dock inte i cancer.. Sen för ca snart ett år sedan fick jag veta att min Farbror hade fått cancer i strupen.. Det är alltså Tre st på Pappas sida som fått cancer och två av dom har gått bort. Sen nu allt med Mormor.. Hur mycket ska jag behöva gå igenom..

Jag känner mig känslomässigt slut. Orkar inte känna längre.. Allt blir bara jobbigt jag ska förlora personer som betyder så otroligt mycket för mig alldeles för tidigt.

Jag vill tänka på framtiden och den dagen jag gifter mig, men ju mer tiden går vill jag knappt gifta mig. Dom som jag verkligen vill ha på mitt bröllop kommer inte kunna vara med.. Jag hade en dröm att pappa skulle lede mig ner för altaret.. Vilket inte kommer ske.. Jag ville ha farfar där för att han alltid fick mig att le.. Jag vill ha min Mormor där som det perfekta stödet hon alltid är för mig.
Jag är livrädd att förlora även henne. Jag vet seriöst inte om jag kommer orka gå igenom det..
Jag är visserligen inställd på det värsta men det blir inte lättare för det..

Jag vet att livet är orättvist och att folk har det värre och varit tvungen att ta sig igenom värre saker.
Men i min verklighet och i mitt liv är detta väldigt jobbigt. Jag trodde äntligen att jag skulle få vara glad och lycklig länge. Men så fort allt börjar vända så kommer det dåliga nyheter..
Jag har försökt att inte tänka så mycket på allt utan bara fortsätta leva och vara glad. Men verkligheten kommer i fatt mig..Och jag får panik.. Allt går så jävla fort hela tiden..

Något som är säkert är att jag hatar denna jävla sjukdom cancer. Speciellt den elak artade.
Är less på att cancern alltid ska vinna.. När ska någon i min familj,släkt få vinna kampen??

Aja behövde skriva av mig lite om allt..